Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Man har vant sig att inom en trängre ram (hvilken
åtminstone vår nogsamt kände "urfilolog"’ ej förmått krossa)
sammanföra de Finsk-Ungerska och Turkiska språken. I
sjelfva verket kunde ock detta kallas ett oberättigadt
systematiserande; hela åsigten hvilar på en till sin vetenskapliga halt
och utsträckning obevisad fördom, men en fördom, som icke
dessmindre har alla chancer för sig att en dag blifva
upphöjd till den evidentaste sanning. Hittills utgör Böhtlingks
berömda Jakutiska grammatik sågodt som det enda och i alla
fall det tillförlitligaste värnet för denna uppfattnings
berättigande. Samma arbete visar ock, hvilket ljus en metodisk
behandling af ett specialidiom — stode det ock som
Jakuti-skan, likt en annan Robinson på sin ö. isoleradt från den
öfriga verlden — kan kasta långt utom dess strängt dragna
periferi. För att få hela undersökningsobjektet stäldt på en
bredare bas, hvarifrån en konkretare insigt och öfvertygelse
kunde vinnas, återstår dock mycket att göra än. Mer än
önskvärdt vore, att den redan ganska långt framskridna
Finsk-Ungerska linguistiken från sitt håll litet vänligare sträckte
handen ut till förening. Hvarföre hon ännu så litet
bekymrat sig derom, är visst svårt att bestämdt veta. Alltför
mycket borde hon efter Castréns och Ahlqvists förarbeten ej
hafva att syssla inom sina Uralska hemknutar. Dessutom: har
hon engång uppnått Ural eller hunnit Woguler och Ostjaker
i "Ugrien"*), så leder både landets och folkens kontiguitet —
till Turan. Icke mindre kraftigt inbjuder från sitt håll den
"Tatarisering" d. ä. Turkisering, hvilken flera ursprungligen
Finska stammar skola hafva undergått, till en noggrannare
eftersyn, huru härmed egentligen må förhålla sig, huru
denna process historiskt och linguistiskt bör bedömas, huru djupt
dess inflytande sträckt sig. Får man kanske förmoda, att det
hvarken är bristande lust eller bristande erkännande af en
sådan undersöknings vigt och betydelse, men hellre
bristande förstudier för densammas utförande, som hittills afhållit
de våra? Det kan vara besvärligt att på äldre dagar göra
*) Jfr noten till sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
