Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
bekantskap med Turkiskan, isynnerhet som tillträdet till detta
språk endast lemnas genom Arabiskans och Persiskans
förgård, det kan ock af dem, hvilka redan utvalt sin specialitet
med skäl anses som tidspillan, i alla fall som en cura
posterior, men det unga slägte, hvilket här i Finland så
decide-radt tagit fosterlandets framtid och den fosterländska
vetenskapens angelägenheter om händer, till dem må väl en
uppmaning vedervågas, att ej sky mödorna, ej glömma att den
väg, öfver hvilken Castréns äras sol gick opp, äfven har sin
fortsättning och att denna, såsom sades, leder från Ural —
till Turan. Skall det sedan bära af till Altai eller än längre
bort, det blir en sednare fråga, hvilken vetenskapen f. n.
hvarken torde kunna förneka eller bejaka. Deremot synes
det ganska säkert, att den här och der sig yppande rigtning,
hvilken söker, korteligen sagdt, att Indogermanisera de
Finska stammarnas forntid, är en afvikelse från den raka,
kanske ock från den rätta vägen.
För att komma till klar insigt i förhållandet mellan de
Finsk-Unarerska idiomen å ena sidan samt Turkiskan å den
O
andra, erfordras ock att denna sednare i och för sig blefve
grundligare utforskad. Hvad Osmaniskan och särskildt dess
Constantinopolitanska mundart vidgår, eger man visserligen
ett icke ringa antal grammatikor af större och mindre värde;
äfven ordböcker saknas ej. Men ehuru denna dialekt, såsom
företrädesvis representerande skriftspråket, utan jemförelse är
den litterärt vigtigaste, så har densamma genom sin till det
otroliga gränsande uppblandning af Arabiska och Persiska
ord, talesätt och grammatikaliska former blifvit den för
lin-guisten minst tilldragande eller lärorika *). Blott föga
renare är språket i de få Seldschukiska texter, hvilka ännu
finnas i behåll. Deremot förmodar man på goda grunder, att
*) Hvad under om de här hos oss efter transskriptionerna i
Bian-chis, i och för sig nog torftiga Dictionnaire, men föröfrigt utan all
sakkännedom verkstälda Finsk-Turkiska komparationerna slagit så
snöpligt ut! Prof. Geitlins korta men innehållsrika "theses qvas’- - - hade
dock bordt öppna ögonen på dem, som ännu tro, att språkjemförelserna
hellre skola dragas ur ordboken, än ur grammatiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
