Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
gräns, samla sig derpå hvarje vinter ofantliga snömassor, på
hvilka den följande sommarens sol verkar endast så mycket,
att några tum af dess öfversta hvarf smälter till snövatten,
som insipprar i de undre lagren och förvandlar dem till en
massa af små, hårda korn (den s. k. Firn). På alperna
sträcker sig denna Firn eller mångåriga högsnö ända ned till 8000
à 7600 fot öfver hafvet (Firnlinien), i nordligare trakter
naturligtvis vida lägre. Den öfvergår sedan lägre ned till
e-gentlig glacièris, derigenom att de särskilda kornen blifva
större, äncla till storleken af ett ägg, och foga sig tillsamman
med bestämda ytor. Den torra, korniga snön förvandlar sig
sålunda dels genom uppsugning af det om dagen på ytan
smälta vattnet och dess frysning om natten, dels genom
kondensering af vatten från atmosferen till verkliga ismassor,
som befinna sig i en beständigt nedåtgående rörelse, hvilkens
hastighet beror af flere samverkande orsaker och ingalunda
blott af den underliggande markens sluttning. Ju lägre nedåt
den fortskridit, desto mer förena sig kornen med hvarandra,
desto mer sammanhängande, genomskinlig och blå blifver
densamma. Vi kunne förbigå de olika åsigter, som blifvit
uttalade om orsaken till dess framåtskridande, och åtnöja oss
med det bestämda faktum, att den fortgår äfven öfver ojemn
och bergig mark, skjutande sig långsamt fram med
oemotståndlig kraft, och rinnande vatten sipprar oupphörligt
igenom och under densamma. Lösa eller svagare fastsittande
delar af berget, som den råkar i sin väg, skjutas framför den,
falla de ofvanpå, föras de fram på isens yta, i fall de icke
nedsjunka i cle remnor, som här och der esomoftast uppstå,
och komma de under isen söndersmulas och söndermalas de
antingen till fint pulver eller mer och mindre afrundade
bollar, hvilket allt sedan skjutes nedåt och afsättes vid den
nedre, bortsmältande ändan i form af höga vallar (s. k.
moräner). Men äfven på glacièrns sidor uppkomma dylika
genom konflikten emellan bergen och isen, i det;
friktionsgruset och nedfallande stycken af berget der bilda långa
vallar,-som åtfölja glacièren på dess färd. Dessa kallas
sidomoräner. Sammanstöta tvenne glacièrer, så kan såväl af deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
