Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
sanningen renare, än de skrifter, hvilka stå de anförda
händelserna så ojemförligt mycket närmare? Får man ock hoppas,
att dessa källor ej heltochhållet i nämnda ändamål äro
förkastliga, så kan likväl ett sådant hopp endast byggas på en
den sorgfälligaste pröfning och siktning af desamma.
Icke mindre djerf, men till sin art mindre anstötlig, är
den del af Dozys undersökning, hvilken direktare egnas
Ara-bernes egna fornförhållanden. Läsaren har väl ingen rätt till
klagan, utan måste hellre fröjdas deröfver, att han föres till
en tid, dit ingen forskning ännu trängt eller ens trott sig
kunna tränga; icke heller deröfver, att denna tid upplåtes för
hans blick endast i hypotesernas dallrande ljus; men väl är
lians förbehållsamhet befogad, oin han ej kan fästa
åtminstone samma grad af förtroende som författarn vid alla dessa
oftast blott af nya konjekturer stödda antaganden. Sjelf
uppställer Dozy med orubbad tillförsigt det resultat eller, såsom
ban säger, det "system11, hvartill han kommit, i trenne punkter:
1. """Helgedomen i Mekka anlades på kung Davids tid
af Israeliter, nogare: af stammen Simeon. Desse Simeoniter
äro de s. k. Israeliterne, hvilka af Araberne sjelfve kallas
de förste Dschorhum.11
2. ""Den Mekkanska festen instiktades af samme
Simeoniter; alla dervid brukliga ceremonier förklaras ur Israelitiska
historien, såsom ock många ord, genom hvilka de betecknas,
hafva Hebreiskt ursprung.11
3. ""I den Babyloniska perioden kommo Judar,
undflydde från fångenskapen i Babylon, till Mekka, hvilket namn
ursprungligen icke betecknade en stad. Det äro de, hvilka
Araberne kalla de andre Dschorhum.11
Som man ser, äro alla dessa satser lika splitternya som
öfverraskande. Vetenskapligt bevista och erkända, skulle de
medföra en total omstörtning i åsigterna om Islams uppkomst
och om dess ställning till Judendomen; den sednare skulle
då blott i orenare form än den förra bära vittne om
Israeli-ternes uräldsta religion, och den Arabiska historien, som
hittills räknat sin sagoperiod närmast intill Muhammeds
uppträdande, skulle ega säkra data redan från 11 :te årh. f. Kr. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
