Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
derå uti en grå och en röd; man skulle nemligen då komma
till samma resultat, nemligen till särskiljandet af fyra olika
slags gneisartade bergarter: grå gneis, röd gneis, grå granitgneis
samt röd granitgneis.
En sådan indelning skulle för öfrigt icke vara så utan
all betydelse, äfven i praktiskt hänseende, som man vid
första påseendet möjligen kunde tycka. Det synes mig
nemligen som om man derigenom kunde komma derhän, att med
någon större bestämdhet kunna säga hvar man’hade att söka
malmer och andra nyttiga bergsprodukter (såsom t. ex.
svafvelkis och fältspat, hvilka så vidt jag vet, icke blifvit i vårt
land så uppmärksammade som de förtjena *). Man har t. ex.
vid undersökningen af Stockholms-traktens geologi funnit att
granaten och den dermed följande grafiten vanligen
förekomma i den grå, icke i den röda gneisen ("Några ord till
upplysning af bladet Stockholm11 p. 27), och i Norge äro såväl
Kongsbergs som Arendals **) malmfält belägna inom den
egentliga gneisens icke granitgneisens område (enl. Kjerulf & Dahlls
arbeten). Detsamma synes äfven vara förhållandet med Sala
och Dannemora grufvefält, alldenstund den här förekommande
hälleflintan kan betraktas såsom en egen varietet af den egentl,
gneisen. Äfven i Helsingforstrakten äro jernmalmsfälten
inneslutna af egentlig gneis. Man kunde derföre såsom en
allmän empirisk lag uppställa den satsen att malm-, åtminstone
*) I Norge utgöra de som bekant en ganska betydlig del af den
årliga exporten utaf bergverkens produkter.
**) Jag kan här icke underlåta att i förbigående påpeka den
stora likhet som förefinnes mellan denna sednare (Arendals-) trakten och
Helsingfors-trakten i afseende på jernmalmens uppträdande. På
hvardera stället utgöres bergarten af en grå gneis, hvars skiffringsrigtning
är KO— SV samt lutning NV-lig, och som ofta innehåller så mycket
hornblende, att en verklig hornblendeskiffer uppkommer, samt dessutom
magnetjernkorn i ymnighet, och på hvardera stället utgöres gångarten
vanligen af en blandning af granat och amfibol, hvilken jag benämnt
eklogit, men af Kjerulf och Dahll beteekaas såsom granatfels. Anser
man dock med Senft (uti hans "Classifikation der .felsarten")
granatfel-sen endast vara en varietet af eklogit, så kan denna olikhet i
uppfattningen förmedlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
