Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
blifvit prisbelönta af astronomiska sällskapet i London.
Huf-vudsvårigheten var att för de nattliga observationerna erhålla
en lika säker måttstock, som de Fraunhoferska linierna
erbjödo för observationer om dagen. Huggins valde dertill det
af honom så kallade atmosferiska spektrum, d. ä. spektrum
af det ljus, som emanerar från beståndsdelarne af sjelfva den
atmosferiska luften, när den genom täta elektriska
urladdningar bringas till ignition. Med linierna i detta spektrum
jem-fördes till en början de ljusa linierna i spektra af glödande
metalldunster och sedan dessa förberedande undersökningar
blifvit utförda för större deleu af de kända enkla ämnena,
kunde Huggius skrida till analysering af stjernornas ljus, hvars
spektrum likaledes jemfördes med ett superponeradt
atinosfe-riskt spektrum. Vi gå nu att i korthet meddela de
vigtigaste resultaterna af dessa undersökningar.
Fixstjernorna gifva i allmänhet spektra af samma slag
som solen, d. v. s. färgband genomskurna af en stor mängd fina
mörka linier; endast grupperingen af dessa linier är olika för
olika stjernor. Åtskilliga af dem hafva befunnits vara
identiska med linier tillhörande bekanta kemiska elementer. Så
har man i den klara, rödaktiga stjernan a Tauri eller
Aldebaran konstaterat tillvaron af natrium, magnesium, vismut,
tellur och qvicksilfver, uti a Lyræ eller Vega natrium,
magnesium och jern, i Sirius nyssnämnda elementer samt
dessutom väte o. s. v. Huggins har på detta sätt undersökt mer
än 60 fixstjernors ljus; öfverallt har man funnit åtminstone
några af de enkla ämnen, som äro gemensamma för solen
och jorden, men derjemte äfven spår af andra elementer,
hvilkas identitet med jordiska ämnen ännu ej blifvit uppvist.
Det är ju möjligt, att för vår jord fremmande elementer
derstädes äfven förekomma och bilda nya, vigtiga serier af
föreningar, hvilka för dessa aflägsna verldar kunna betinga egen-
o J Ci o o
domliga fysiska förhållanden, hvarom vi ej kunna göra oss
någon föreställning.
Dessa iakttagelser lära oss emellertid att fixstjernorna,
åtminstone de mest lysande bland dem, till de allmänna
dragen af sin konstitution likna solen; deras ljus härrör från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
