Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
I Maj månad förlidet år uppflammade plötsligt en ny
stjerna i stjernbilden Corona borealis. Dess ljus
analyserades af Huggins, som dervid fann, att spektralbilden bestod af
tvenne öfver hvarandra lägrade spektra, det ena kontinuerligt
med mörka linier, det andra bestående af fyra glänsande
linier. Här funnos således tvenne skilda ljuskällor af olika
natur. Det kontinuerliga spektrum med mörka linier tyder
på en glödande kropp omgifven af en atmosfer, som
absorberar en del af ljuset. De glänsande linierna åter låta
förmoda, att samtidigt en annan ljuskälla fanns förhanden samt
att denna bestod af en brinnande gas, som åtminstone till en
en del utgjordes af väte.
Dessa omständigheter i förening med den hastighet
hvarmed stjernan uppflammade och den korta tid den lyste,
innan den åter nedgick till tionde storleken, synas bevisa att
stjernan plötsligen befunnit sig omhvärfd af en stark låga af
brinnande vätgas. Man måste antaga, att inom densamma
försiggått någon storartad naturrevolution, någon explosion,
åtföljd af en enorm gasutveckling. En stor del af gasen
utgjordes af väte, som sedan förbrann på ytan af stjernan,
dervid förenande sig med något annat element. Sedan det fria
vätet blifvit förbrukadt, slocknade stjernan åter eller nedgick
till sin ursprungliga glans. Härvid bör icke förglömmas, att
ljuset, ehuru den snabbaste budbärare, likväl behöfver en
ganska lång tid för att tillryggalägga vägen ifrån stjernverlden
till oss, och att redan åtskilliga år, ja möjligen sekler
förgått, sedan den katastrof, som vi nyligen trott oss bevittna, i
verkligheten egde rum.
Då Huggins första gången riktade sitt instrument på en
nebulös i konstellationen Draco, blef han högeligen
öfverraskad att finna dess spektrum bestående af tre isolerade ljusa
linier, af hvilka tvenne tillhörde qväfve och väte samt den
tredje något ännu obekant ämne. Denna observation var
tillräcklig för att lösa den länge omtvistade frågan om dylika
himlakroppars natur och visa att man åtminstone i detta fall
hade att göra icke med en grupp af skilda stjernor, utan med
en lysande dunstmassa eller gasformig kropp af ofantlig ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
