Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
åskådare på jorden. Schiaparelli visar vidare, huru en
sådan svärm undergår betydliga formförändringar: under den
ofantligt långa tiden, då den vandrar till solen, måste den
förlänga sig och småningom antaga formen af en
kontinuerlig ström som möjligtvis behöfver många århundraden, innan
den hel och hållen fullbordat vandringen genom perihelium.
Planetariska störingar kunna äfven medverka och i ett och
annat fall väsendtligen modificera den ursprungliga banan.
Numera behöfva vi icke antaga meteorringar, hvilkas
uppkomst inom solsystemet icke så lätt skulle kunna förklaras,
och nästan alla svårigheter försvinna, när vi betrakta
meteorerna såsom kommande från den yttre fixstjernverlden, på
samma sätt, som det har blifvit bevisadt vara fallet med
kometerna.
Denna i och för sig enkla och antagliga hypothes
styr-kes genom vissa i högsta grad förvånande analogier emellan
flera komet- och meteorbanor. Man har varit i stånd att
beräkna banan för de periodiska Augusti-stjernfallen, och denna
bana är nästan identisk med banan för den stora kometen,
som var synlig om sommaren 1862. Huru sväfvande och
osäker än beräkningen af meteorbanans elementer kan vara, så
är ändock öfverensstämmelsen så stor, att banornas identitet
måste anses såsom ett orubbligt faktum. Icke nog härmed:
äfven för November-stjernfallen har Schiaparelli hittat på en
motsvarande komet (1866, i). Dessa upptäckter öppna helt
nya och oväntade vägar för kometastronomin och inånga
hittills obegripliga företeelser skola derigenom vinna sin rätta
förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
