Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste häradsrätt, i kyrkligt hänseende under Brunno
församling. Den administrativa myndigheten på stället utöfvades af
en ordningsman, biträdd af äldste; hvilket förhållande fortfor
ända till år 1859, med undantag för åren 1828—1835, då en
justitiarie fanns. Torg, gator och byggnadstomter utstakades och
kartlades år 1788 af landtmätaren Törnsten, hvarefter staden
småningom började bebyggas. De inflyttande erhöllo utan
betalning tomter samt äfven vretlotter, sedan hemmanens åker
och slotter 1791 i juli indelats i 68 sådana. Enligt en uppgift
från år 1790 egdes tomter detta år af 1 apotekare, 3 handlande,
15 handtverkare och två andre personer. De återstående
tomterna och lotterna bortarrenderades med vederbörligt tillstånd
år 1794, med skyldighet för vederbörande innehafvare att dem
utan ersättning afträda, så snart de för nya burskapssökande
behöfdes. År 1804 skedde en ny delning af lotterna.
Samma år, staden började bebyggas eller år 1788 103
förlades apoteket dit ifrån Frösön. Då varande egaren af det
samma var Samuel Perman. 104 Enligt resolution af den 30/4
1788 fick Permari rättighet att i Östersund drifva äfven annan
loflig handel. Han blef tillika stadens förste ordningsman och
borgerskapets ordförande, i hvilken egenskap han i 40 års tid
(till år 1828) med outtröttlig energi och aldrig slappadt intresse
verkade för Östersunds bästa. Hufvudsakligen genom hans
bemödanden antog det nya samhället småningom ett mera
stads-likt utseende; träsken började uttorkas; 1797 i maj förmådde
han sine fåtalige medborgare till en öfverenskommelse att alla
måndagar från kl. 4 till kl. 9 e. m. personligen arbeta på att
afrödja den ännu kvarstående skogen från de större gatorna
och torgen. Vid dessa tilfällen var äfven Perman med och
dref på arbetet; hetlefrad, såsom han var, lär han någon gång
hafva på ett något handgripligt sätt öfvertygat tredskande eller
maklige borgare om nödvändigheten att bättre fullgöra sina
medborgerliga pligter. Ordningen inom samhället uppehöll
han med kraft. Då så behöfdes, var han prest och klockare;
han var äfven stadens läkare, till dess doktor P. Rissler till
orten ankom. Någon lön erhöll han först 1806, då
landshöfdingeämbetet resolverade, att han af marknadsståndskassamed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
