- Project Runeberg -  Minnen från fjällbygden och Fyrisvall /
67

(1886) [MARC] Author: Sven Johan Kardell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV (1802—1804)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

len skulle erhålla 12 riksdaler banko om året; denna aflöning
ökades år 1812 till 24 riksdaler samma mynt och 1819 till
33 riksdaler 16 skilling. Stadskassörens lön faststäldes
samtidigt till respektive 10, 12 och 20 riksdaler. Denna befattning
innehades vid den tiden af en garfvare Nessör. Åt Permans
förtjänster egnade konung Carl XIV Johan vid sin resa genom
Jämtland år 1835 sitt erkännande, då han tilldelade honom en
förgyld silfvermedalj att bäras vid en kring halsen gående kedja,
och efterverlden, i det medlemmar af Östersunds samhälle år
1877 på hans graf reste en minnesvård af granit.

Östersunds stads innevånare under den första tiden voro
både få och fattige. Ett rätt stort antal personer hade
visserligen vunnit burskap, men de gjorde sig ej brådtom med att
inflytta; ett förhållande, som föranledde konungens
befallningshafvande till att i en resolution af den 29/2 1792 lemna desse
valet mellan att genast inflytta eller förlora sitt burskap. Denna
resolution förnyades år 1797. Den 6/5 1790 och 27/10 1794
försåldes på auktioner de gamla husen på stadens område, med
undantag af sätesbyggningen; det influtna beloppet, 158
riksdaler, anslogs till grundläggande af en stadskassa. Stadens
inkomster under denna tid bestodo för öfrigt dels i arrenden,
dels i vissa afgifter från de för ändamålet i 4 klasser efter
rörelse och förmögenhet den 19/10 1795 indelade borgarena;
dels och förnämligast i de medel, som inflöto i platshyror för
stånden vid marknaderna, sedan desse med 1798 års början
flyttats från Frösön till staden. Den Vi samma år inflyttades
äfven postkontoret från Vesterhus på Frösön, år 1800 enligt
resolution af den 8/5 landsfängelset från Vallsundet, äfven på
Frösön. Borgarenas anhållan, att också trivialskolan måtte
inflyttas, hade, efter vederbörande myndigheters hörande,
afslagits i kanslikollegiums skrifvelse redan den 9/1 1795, dels
emedan »skolhuset vore i godt stånd», dels emedan lärarne
hade boställen, dels också emedan skolungdomen därute på
Stocke hade särskilda boningsrum, hvarest »den bästa ordning
iakttages». Den ofvan nämda sätesbyggningen, ett hus om
26 alnars längd och 18 alnars bredd, fick, enligt konungens
befallningshafvandes utslag af den 15/9 1794, som stadfästes år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 20 22:31:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fjallbygd/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free