Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de andra hade i proportion derefter;
men revenyn af vissa nära belägna, kronan
tillhörande holmar hade regeringen upplåtit
som tillökning på Garnisonsbefälets lön. Den
inkomst de lemnade bestod i dun och ägg,
hvaraf Kommendanten fick 7/12 delar,
garnisons Lieutenanten 3/12 delar och Chirurgen
2/12 delar. Dunsporteln skall lemnat på
Kommendantens lott något år inemot 400 Spd:r,
men af äggen var en mindre säker inkomst
att påräkna: så t. ex. hade Kommendanten
året förut låtit afgå till Trondhjem 10,000 ägg,
men icke 1000 kommo fram oförderfvade[1].
[1] De foglar, hvilkas bon här äro mest utsatta för
plundring äro Ejdergässen (Anas mollissima), hvarföre deras
lif, såsäl i landets författningar som folkets vanor är
allmänt fridlyst. Honan vårdar sina ägg med sådan
ömhet, att hon nästan låter trampa på sig, förrän hon rörs
från dem. De äro omgifna med det finaste dun, som
hon plockar från sin kropp, och äro af inemot Gåsäggs
storlek, smutsigt hvitgröna, till antalet vanligen 5 à 6
eller flera. Man borttar dem icke alla, men så mycket
nogare dunen, kommer åter och finner nya dun.
Vanliga beskattningen af ett sådant bo skall försiggå tre
gångor, då fågeln förmodligen icke har mera dun på sin
kropp, och påstår man att en fågel lemnat ¼ skålp.
rensad dun, som betalas minst med 3 Rub. skålpundet.
Dernäst äro Måsarterna de, som lemna de mesta äggen,
isynnerhet Larus anus, som vanligen dock lägger
endast 4 à 5. De hafva så godt som inga bon, utan
lägga äggen på marken ofta på så svårt tillgängliga klippor,
att de som samla dem äro i lifsfara. De värpa tidigare
än Ejdergåsen. Af de här vistande Byssar, hvilka äro
högst angelägna om att få ägg till Påsk, hade
tvenve nyligen icke långt från Wardöhus nedfallit från
skyhöga branter och funnits genast döde och
sönderkrossade. — De öfriga här allmänna sjöfåglar, hvilkas
bon ofta blifva ett rof för menniskans egennytta, äro
Larus fuscus, glaucus, marinus och tridactylus,
Fjällgåsen (Anas Erythropus), Ahlfågeln (Anas hiemalis),
Ternan (Sterna hirundo, nigra och caspia), Lomar
(Columbus arcticus och septentrionalis), Grislan, hvilken lägger
endast ett, högst sällan två svartprickiga ägg på bara
marken, Lundan eller Alkan (Alca arctica), Hafstjädern
(Pelecanus carbo), Alca torda, Anas glacialis och
marila, Lextris catarractes och parasitica, samt en hel mängd
vadare och roffåglar. Då inga skogar finnas å orten,
finnas ock inga skogs- eller bönsartade fåglar, utom
fjellripan. Denna stumma fågel besöker, då särdeles
oväder icke inträffar, fjellets höjder så långt som någon
den minsta vegetation sträcker sig.
Af växtrikets alster ser man, med undantag af
skedörten (coclearia officinalis) och hjortron, intet inhemskt
å bordet. Boskapen underhålles hufvudsakligast med
Hafstång som man med föga besvär hopsamlar från
fjärden. Ensam säges dock Hafstång befordra skörbjugg bos
fänaden, helst det är ondt om godt vatten; den
utblandas derföre med ett slags videqvistar och kråkris och
kokas tillika med fiskhufvuden och tarmar. Än bättre
är om någon närmare fjärdbotten kan krydda denna
boskapsföda med något björkbark och renmossa. Med
denna föda hålla sig läkväl kreaturen feta samt gifva
ymnig och stark mjölk. Torf utgör hufvudsakligaste
bränslet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:15:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fjlappmark/0093.html
