Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ då gå fort fast med korta steg
■ ags om rotfrukt som är träig
illas förra årets gräs, året derpå
fäjj<. .lad
• äfven brödskål kallad — hvad
gäs-t< . 1 föra med sig
flcssa skratta
Gali orätt, ledsamt
gabna och skrika ropa högt
getta vilja
i/lindra med ögonen
gnessa ligga efter, truga sig på
gnilta ligga efter oeli kiilta
g missa skuffa
godspilt, godskulla enda barnet
god sk Ii from och snäll
gränja gråta
glist glest
gjälla skulle eller bände under ett tak
g a ssu stolt
g ii ni u en liten smula
grauui ta med bägge händer
gustä interj.: tiij gustä = månne det är
värdt?
Hala dansa hambopolska
handmål, ta — sluta sitt arbete för dagen
h aan sa taga efter någonting
harister armborst
heling smål ringningen dagen före helgdag
hia upp någon genom tal pigga upp
holk smörtjerna
hila frost så att marken blir hvit
hof och lag (med) måtta (göra någonting)
horsa skratta högt
huskligt faseligt
humma maka åt sig — äfven ana något
hgrfvil en mindre gosse
hybbcl klent och litet boningshus
7iöl[e] vallhjon
harma [ — härma] söka likna nagon.
Hai-ma efter göra efter
häpa åstad göra något obetänkt och i
brådska
häsa en hastigt öfvergående regnskur
111 fäna högt anklaga [V oläsligt] om nugot
illkunligt med omtanke gjort
Jarga kiilta och gnafva
jolta prata slarf
justä — justament ja verkligen
jänta tjensteflicka
jamstra hålla på att åta langsam
Karibel sägs om en som uträttat
ovanligt
något
kampa slå sönder gröfre sten till ungefär
en knytnäfves storlek
kampjern borrhammare, mindre slägga
klypsk slug
knischa klå efter
kafva sägs om en klen roddare
kippa vara glapt
kippskodd klädd i skor utan strumpor
kuta springa
kyndelig snarsticken
köra illa handtera yxa eller knif
käfling gröfre stör
kännspak igenkännelig
köfvar (vattnet) fryser från bottnen — eller
ystar
k ås a göra sig till och ha brottom
lcätt (en liten) hög
köhna när värmen ej är tillräcklig i hytta,
kölmar det i härden
kärga kälta, äfven tugga på någonting
Lagrant noga
ljunga fällknif med bredt blad, matknif
lop fållbänk, sängställe — äfven
matsäcks-ask
låding tiden vid islossningen, sist på föret
lötjc dolsk och lättjefull människa
Meka när man med yxa eller knif gör något
ställe för vekt eller klent, sägs att det
är utmekat
mugga gå och —, se alfvarsam och butter ut
m ullöga långpanna
möla äta sofvel utan bröd
Nntta gammal ogift qvinna
nyttu småtäck
nåltå vållut ganska mycket
näsehja understå sig
Oborga något särdeles
odält fult
oknu främmande
omens enträget
omyckje ganska mycket
onäst fullt upp af någonting
obäkli ovanligt stort och oliandterligt
olhittug fintlig i svar och tal
raska röra och sulla i vatten
patra nålhus
pjäfra tala mycket och näsvist
pirka gå fort med små steg
pracksyl liten och tafflig
påla en brasa af sur ved sägs ligga och påla
Rafsa göra någonting slarfvigt
riska med häftighet bråka öfver något
rätt söls med solen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
