Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandviks flygning till Kapstaden, av Gösta Andrée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gräs varav den i regel plägade vara övervuxen. Härtill kom
den avskräckande omständigheten att platsen betecknats som
mycket ohälsosam. Av alla dessa skäl var jag ganska belåten
med att kunna flyga den förbi.
Mina förhoppningar att redan denna dag få göra den
loo-ping kring ekvatorlinjen som mina skämtsamma vänner
därhemma ålagt mig att utföra när jag väl hunnit så långt, de
gingo om intet. När jag närmade mig Mount Elgon märkte
jag rakt förut ofantliga, mörka molnmassor, tydande på att
här låg ett oväderscentrum. Denna förmodan visade sig också
riktig. Samtidigt började kompassen visa underliga nycker,
som jag visserligen blivit förberedd på, men som likväl
tvingade mig till att göra min första nödlandning på grund av
följande resonemang. Då jag icke ägde någon detaljkarta över
dessa trakter, utgjordes min enda ledning av kompassen, och
när denna svek, irrade jag följaktligen omkring utan aning
om var jag befann mig. Ett fortsatt irrande skulle ofelbart
föra till att jag utan nytta förbrukade mitt bränsle och alltså
till slut bleve tvungen att gå ned. Under sådana förhållanden
fann jag det klokare att företaga en landning medan jag ännu
någorlunda visste var jag befann mig. Jag räknade på att sedan
ovädret rasat ut, de jordmagnetiska förhållandena skulle
förbättras därhän att kompassen lugnade sig och kunde användas
på nytt. i
Under mig upptäckte jag en samling hyddor, och då
landningen kunde befaras bli problematisk, fann jag det rådligare
hålla mig i närheten av människor. Jag gjorde följaktligen
några lovar kring byn, en fyra fem slag för att se om jag kunde
upptäcka någon fläck som lämpade sig för en landning.
Gräsets höjd beräknade jag efter hyddornas och fann till min
glädje att det på sina ställen knappast gick upp till två
tredjedelar av hyddornas höjd. Jag tog risken och nådde marken
efter en vingglidning, till dess jag nästan var i beröring med
gräset, varefter jag satte Sandvik i så pass brant anfalls-
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
