Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första divisionen, av Alvar Zacke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyddande kring det ljusa håret. Han var överhöljd av jord och
sand.
Stålberg kände igen honom, i samma ögonblick somi han
nådde fram till den nödställde. Det var ju Gunnars pojke! Han
ville skrika högt, men när han lutade sig över ynglingen,
behärskade han sig med en våldsam ansträngning och frågade
endast, flämtande efter språngmarschen:
— Hur är det fatt? Är fänriken skadad?
Pojken såg upp, och hans ansikte lyste upp av glad
överraskning. Han gjorde ett försök att resa sig och svarade:
— Det är bara knäet som låst sej — en gammal
muskelskada. ..
Stålberg hjälpte honom att resa sig, lade hans ena arm kring
sin nacke.
— Kom ska jag hjälpa fänriken...
Han drog Bråde med sig, och de förflyttade sig några meter,
Bråde hoppade på det friska benet. Då hördes åter det skärande
ljudet av ett plan i störtdykning ■— och i nästa sekund ett gällt
visslande, som stegrades till ett tjut.
Bråde kände Stålbergs järngrepp hårdna ännu mera, de
tumlade fram ännu några meter i förtvivlade språng. Så
öppnade sig en väldig bombkrater framför dem ■— en brunn med
ett tiotal meters diameter, och med en hel liten insjö av
grundvatten på bottnen. Resultatet av en kreverande 500-kilosbomb,
som fällts på prov vid ett tidigare tillfälle.
Stålberg slängde utan betänkande Bråde före sig ned i
kratern och dök själv efter. Bråde rullade ända ned till
vattensamlingen, i vilken han försvann med ett plumsande, i samma
ögonblick som ett rungande brak förkunnade, att den första
bomben i den nya salvan tagit mark mellan målpyramiden och
dem. Stålberg lät sig glida ned ända till vattnet och tryckte sig
intill kraterväggen, skyddande huvudet med armarna. En ny
krevad — ännu en. Kaskader av jord, sten och splitter regnade
ner i gropen och piskade det stillastående, grönslemmiga
vatt
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
