Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska flygarbragder - 1944 Allan Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla hederliga enmotoriga korrugerade typen, som knappast
ändrat sig ett dugg sedan 1919.
På väggen i expeditionen sitter en karta med ringar kring
alla platser, som ambulans flyget besökt under dessa år. Efter
en stunds gemensamt räknande fick vi ihop 421 platser. Det
är praktiskt taget alla bebyggda platser i Norrbotten och
åtskilliga till, som inte finns utsatta på kartan — det är
lapparnas vinterläger och sommarvisten. En rad allt tjockare
journaler berättar i korta uppgifter om de räddningsbragder, som
utförts. Den 13 juli 1924 antecknades den första patienten:
lungsjuka fru Helena Löfgren, som jämte en sjuksyster
transporterades den 160 km, långa vägen från Sandträsk till
Arvidsjaur på 75 min. Sista året är listan längre. Den börjar med
en serie flygningar i temperaturer under —30 grader och slutar
med en totalsiffra på 55.000 flygkilometer.
När fru Norberg blev rädd — maken på mördarjakt.
Rundturen till flygstationerna har tagit tid men hemma
väntar fru Margareta på sin make med stolt tindrande ögon och
ny stekt snöripa — en present från en tacksam patient. Det är
tydligen från sin mamma, som Inga fått sitt nordiskt ljusa
utseende, medan Marianne ärvt pappas mörkare drag. Det är en
lycklig familj, det kan man inte ta miste på, och fru
Margareta har som äkta flygarhustru vant sig att inte angslas för
sin man.
— Han brukar tala om i förväg, när han kommer tillbaka,
och nästan alltid håller han ord, men en gång gjorde han mig
hj ärtängslig. Han hade lovat att vara tillbaka på lördagskvällen,
men kvällen gick och hela söndagen. Jag grät och ringde överste
von Porat, som försökte trösta mig. Inte var det just tryggare
att veta, att han var ute för att jaga tre beväpnade mördare.
— Ja, det var den där historien med de tre ryssarna, som
slog ihjäl gubben Har ju och hans fru. En lapp, som kände igen
Harj us stulna byxor, förde oss på spåret, men vi blev inlåsta
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>