Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilot i pingvinernas land, av Lorentz-Hommerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syntes på den kornblå himlen. Väderleksrapporterna ville
tydligen bara berätta om att vädret skulle bli lika vackert under
de närmaste timmarna. Några spådomar för en längre tid
vågade sig profeterna självfallet inte på. I dessa sydliga trakter
kunde det mest oväntade inträffa. Vem kunde garantera, att
vinden inte plötsligt skulle ändra sig, att himlen inte åter skulle
bli grå och dyster och snöstormar dra fram över den vita
öknen? Men Geologiska Sällskapet, som hade sitt läger ungefär
80 mil söderut, rapporterade även det utmärkt väder med klar
sikt.
Hur länge kunde det inte dröja innan ett sådant tillfälle till
sydpolsflygning skulle yppa sig på nytt? Här gällde det att
bestämma sig. Nu eller åldrig.
Tekniker och reparatörer var redan i fullt arbete med den
sista justeringen av det stora tremotoriga Fordplanet, »Floyd
Bennett». Varje kabel undersöktes, varje mutter kände de på och
radioapparaturen prövades ännu en gång. Under tiden fylldes
vingtankarna med bensin. En lång rad av män langade den ena
dunken efter den andra fram till maskinen, samtidigt som
ilastningen av förråd skedde borta vid själva flygkroppen. In i
kabinen stuvades hoprullade sovsäckar, tunga säckar fyllda med
proviant, tält, släde och rökbomber.
Så kom då till slut avskedets stund med kraftiga
handskakningar, och de fyra männen steg ombord. Det var Byrd,
McKinley, June och Balchen. Den senare satte sig till rätta
framme i förarhytten, Byrd ordnade med sina kronometrar och
sextant. McKinley placerade sig vid sin stora kartkamera, och
June slutligen tog på hörlurarna till radioapparaten.
Byrd gav tecken till start och Balchen viftade »uppfattat»
till svar. Motorerna brummade ilsket och rörde upp den lösa
ytsnön runt omkring. Sedan gick bullret ner en smula i styrka,
maskinen tycktes liksom samla sig till denna väldiga färd, men
så höjdes tonen ånyo, ett lätt ryck och snabbare och snabbare
gled »Floyd Bennett» utefter startbanan för att efter en halv
24. Flygäventyr från hela världen
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
