Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När frihetsåskan mullrar
Jag kryper undan
Och sätter pjerrots filthatt
Uppå min hjessa.
Låt hästgardister hugga
På pack, som skrålar.
Jag blir till sist odödlig,
Liksom min farfar!
M—ch.
*
Krönika.
Sedan »Lyktan» förra gången spred sitt
röda sken har julen gått till ända med sina
fröjder, sina minnen och sina sorger. Julen är
icke alltid glädjens fest i den armes tjäll, men
den är tröstens och förhoppningens. Snart hafva
två årtusenden framskridit sedan den
förste demokraten predikade evangelium för den
förtryckta och lidande menskligheten (lagen
predikades förut och predikas ännu med samma skärpa,
derom draga fariseerne försorg.) Denna strid har
dock icke varit resultatlös, ehuru det ännu i dag
finnes ett golgatha, en korsfästelse och en
örtagård för dem, som sprida sanningens läror.
Nåäl! martyrerna döpas i blod, och de gråta blod,
fastän de icke låta sina tårar profaneras af det
alldagliga grinet; ty det är något gemensamt mellan
dem och en högre makt; de lefva och de dö för
sanningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:10:45 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/flyglyktan/2/0026.html
