Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad är då sanningen?
Den är lögnens motsats, och det är en lögn
att menniskan blifvit född till slaf, alltså:
sanningen är friheten; den är målet för menniskans
bestämmelse.
Likasom julen, i andlig bemärkelse, bådar en
ny tid, så bådar den i det verdsliga lifvet ett nytt
år. Detta har börjat med strid; deri ligger dock
ej något ondt, ty lifvet är strid; derföre måste
det vara strid för att kunna finnas något lif.
Striden gällde frågan om huruvida en
frihetens apostel, eller en slentrianens man, skulle
beträda den plats inom vår riksförsamling, der den
varmhjertade, om än icke så mycket handlande
och praktiske, Blanche strödde sina perlor af
vältalighet (för hvilka? — Liss Olof Larsson kan
berätta det).
Det blef dock en hårdnackad strid; ty de,
som makten hafva, visste alltförväl att det kunde
vara obehagligt få till motståndare en person,
som ej bäfvar för att sjunga ut, och det fanns ju
så många ömtåliga saker till behaudling vid denna
riksdag, bland annat prinsessan Lovisas hemgift.
Aj, aj, rör icke vid konungamakten!
De konservative (förlåt hr Hazelius! jag mente
de liberala; det är ju så hr general, sedan
sednaste frontförändringen?) skärpte derföre sina
lodjursögon, och fingo i sista stunden med
Stockholmsposten (den moderna intelligensens organ) den
nyheten, att hr Hedin var en skandallist af värsta
sort. Från den stunden står Stockholmsposten
hvit, som ett lam, denu vet ej hvad skandal vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
