Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Montgolfier till Zeppelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
petskonster och upptåg i och under gondolen. Man
avbrände fyrverkeri från gondolerna och satte kronan på
verket genom att stiga upp i ballong ridande till häst.
Allt detta hade det goda med sig, att ballongerna blevo
på olika sätt allt bättre utprovade och att fallskärmarna
förbättrades. De åtminstone till en början ganska lönande
offentliga uppstigningarna finansierade ett livligt
ballongbyggande och stimulerade även indirekt byggandet av
flygapparater. Man såg, att det fanns pengar att tjäna i luften,
och det bidrog att sätta fart på uppfinnare och
konstruktörer. Jakob Degens, de Groofs, Claudius och Montgomerys
flygapparater voro ju närmast avsedda att med vingslag
reglera en ballongs stigning och dirigera dess rörelser. Man
drömde också om att kunna fördela bärförmåga på ballong
och vingar, för att på det sättet åstadkomma ett slags
roddbåtar för luften.
Men sedan den stora publiken konstaterat, att det
relativt sällan inträffade att en luftseglare ramlade ner och slog
ihjäl sig, falnade sensationsintresset ganska snart.
Luft-seglarna fingo dra sig allt längre bort till länderna i
periferin, där de vad åren ledo uppträdde med ofta ganska
ålders-skröplig material. Sådana uppstigningar fick även
Stockholm bevittna.
RYKTET OM DE FRANSKA
ballonguppstigningar-„na hade ganska raskt nått även till Sverige, och den
första svenska ballongen konstruerades redan 1784 med
ledning av de uppgifter man erhållit om charlièrerna.
Riksrådet greve K. F. Scheffer hade uppdragit åt löjtnanten
friherre G. K. Silfverhjelm att i samråd med fysikern J. C.
Wilcke pröva, huruvida uppgifterna från Paris verkligen
höllo streck. En charlière av ganska små dimensioner
tillverkades, och den 17 september 1784 klockan 4.45 em.
uppsändes i närvaro av hela den hemmavarande kungliga
familjen denna »aerostatiska machine» från
Observatorie-kullen. Den var icke stor nog att bära en människa, men
en katt fick äran att bli den första luftseglaren i norden.
Gustaf den tredje var redan bortskämd med dylika
skådespel. Den första ballonguppsändningen lär han ha bevittnat
i Italien, men när han på hemväg till Sverige passerade
Lyon den 5 juni 1784 var en särskilt sensationell
uppstigning anordnad till hans ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
