Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Montgolfier till Zeppelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den grant dekorerade ballongen var döpt till La
Gustave och prydd med svenska insignier, och den stora
sensationen för dagen var, att en kvinna — en Madame
Tible — för första gången i historien skulle göra en
uppstigning i friballong. Runt kring festplatsen, där ballongen
långsamt fylldes, voro sällskapslivets eleganta damer
församlade i full toalettprakt och det finns anledning att
förmoda, att den nordiska monarken inte behövde känna
väntan alltför lång •— annars var och förblev
ballongfyllning en ganska tålamodsprövande affär.
Till sist var den stora stunden inne. Madame Tible
besteg gondolen iförd manlig dräkt •—■ redan det en liten
sensation — tillsammans med luftseglaren, Monsieur
Fleu-ront, varefter ballongen som vanligt »majestätiskt» lyfte
sig mot skyn. Hans majestät hade med egen hand löst det
sista bandet, som höll den fjättrad vid marken.
Mme Tible visade ingen kvinnlig svaghet. Hon viftade
hela tiden käckt med en flagga och när ballongen nått en
stor höjd kastade hon ned en näsduk, på vilken det svenska
vapnet broderats. Som ett bevis på den svindlande höjden
berättas, att det tog nära fem minuter, innan näsduken
nådde marken och kunde överlämnas till konungen.
Ballongen drev bort över staden och hela det förnäma
sällskapet med den kungliga gästen begav sig till teatern,
men man hade knappast hunnit sätta sig, förrän Mme Tible
och Monsieur Fleuront till allmän förtjusning infunno sig.
Hela luftseglatsen hade bara varat i fyrtio minuter och allt
hade gått lyckligt, så när som på att Mme Tible lindrigt
stukat en fot, när hon hoppade ur gondolen. Hoppet hade
företagits i sista sekunden, ty ögonblicket därefter hade
ballongen fattat eld. Hon var aftonens hjältinna och fick
äran att sitta bredvid konungen.
Även i Paris var det meningen, att den svenska
tjusar-kungen skulle hyllas med en ballonguppstigning, det
modernaste nöjet för dagen, men här hade man ingen för
himmelsfärd hågad dam till förfogande, utan uppstigningen skulle i
stället företagas av två abbéer. Det var den i3 juni och
massor av folk hade samlats. Entrébiljetterna till
evenemanget hade haft en strykande åtgång, men de båda
abbéerna måtte ha varit alltför fästade vid det jordiska, eller
vad felet nu var . . . ballongen ville inte lyfta. I tre långa
timmar väntade de tätt packade folkmassorna kring jardin
de Luxembourg, men ingen makt tycktes kunna få ballongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
