Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. På flykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
På flykt.
I syskonens lilla trähus sov ingen under denna natt.
Alla kläder och alla linnepersedlar befunno sig redan i
den nyköpta vagnen, likaså tältet och åtskilliga vapen, som
Herman i all tysthet tillhandlat sig. Nu behövde man
endast själv avlägsna sig och resan hade faktiskt tagit sin
början.
Herman kysste sin syster. — Gör allt, som herr
Bochner råder er till, — bad han, — anförtro er helt och hållet
åt honom. Vid middagstiden är jag hos er.
Emma grät sakta. — Kommer du också säkert? —
frågade hon, darrande i hela kroppen.
— Ja, om Gud låter mig förbliva vid liv. Det svär
jag er.
Och så skildes de åt. Emma gick ut i sin vanliga dräkt
med korgen på armen, som för att göra inköp för
hushållet, Otto lekte med Trogen på gatan och försvann därvid
obemärkt bakom närmaste knut. Hade själva polismästaren
spionerat framför husdörren, så skulle han dock ej
varseblivit något ovanligt.
Herman stängde vid vanlig tid bostaden och gick till
ämbetslokalen. Guvernören var bortrest, han hade därför
särdeles mycket att göra och lutade sig med låtsad flit över
sin pulpet, men under tiden lyssnande uppmärksamt, alldeles
som om han väntat, att han skulle få någon plötslig
underrättelse från de sina. Han var så orolig, att hans
fingerspetsar darrade.
Flykten ur Sibirien. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
