Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kälkfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högst i toppen hängs en krans af liljor,
Och en vimpel derinvid.
Vimpeln Edvin gaf, och Fanny kransen.
«Ser du, de förentes der!»
Hviskar han och henne för i dansen.
«Ja, der ofvan», svaret är.
KÄLKFARTEN.
Knappt på insjön far så lätt ett segel,
Som på ängens frusna vattenspegel
Lilla kälken for, der Fanny satt.
Edvin sköt den, röd som hon om kinden;
Sjelf på skridskor åkte han med vinden.
Plötsligt ser han flyga Fannys hatt.
Efter den han ilar, såsom gladan
Efter dufvan; tar den fatt vid ladan,
Far tillbaka, stolt som kaparen
Med sitt pris; och kan sin blick ej mätta,
Då han får med egen hand den sätta
På det vackra hufvudet igen.
Fart igen får kälken, då han rör den,
Far ett stycke sjelf, och han framför den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
