Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till fruntimren vid en medicine doctors-promotion i Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hos de ädla, som vår högtid hägna,
Dem vi främst i dag vår vördnad egna.
Om hos ynglingen förlåtligt är
Att en blick, en hemlig suck kan hända,
Åt de nyss utspruckna liljor sända
(Liljor nu, i stilla, menlös glans,
Snart Zephirer i en aftondans):
Högst likväl för oss er fägring gäller,
I, den mogna åldrens eterneller.
Alltid lika, edra blommor bäst
Pryda, prisa Hygieias fest.
Dock, hon sjelf är ung och bland de unga
I sitt tempel sig med stolthet ser.
Ungdom, oskuld! åsyn blott af er
Helsans känsla åt en sjukling ger,
Och den gamles steg gör mindre tunga.
Äldre, yngre! er — ej blott i dag! —
Hyllar denna hatt, hvars tunga ära
Utom er vi ej förmådde bära.
Om ej edra rörande behag
Vi i sorgens boning skulle finna;
Om vid plågans bädd ej oftast stod,
Med ett helgons tro och tålamod,
Med en engels blick, en tröstarinna:
O! hvem ville, i sin ungdoms hopp,
För så sorgligt kall sig offra opp?
Hvem förmådde härda ut att ständigt
Se hvad mest bedröfligt och eländigt,
Grymt och rysligt menskolifvet har?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
