Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Efter en rysk visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EFTER EN RYSK VISA.
(På samma meter och melodi.)
Alltid hoppande, sprang jag munter fram och åter,
Eller satt jag lugn och sydde vid min dörr;
Ack! nu går jag, och blott suckar och blott gråter,
Jag som visste ej af sorg det minsta förr.
Är då kärleken, den så sköna, den så ljufva,
Intet annat än en saknad, än ett qval?
O! hur lycklig är en svala, är en dufva:
De få älska, se´n de sjelfva gjort sitt val.
Onda menniskor på mig akta och mig klandra.
I min kärlek, hvad ha de att blanda sig?
Hjertat älskar och begär ej lof af andra;
Hjertat älskar och begär ej lof af mig.
Skonen, skonen mig, arma flicka, för er tunga!
Ack! mitt hjerta är nog sjukt och såradt re´n.
Alla älskat, då de sjelfva voro unga,
Dock har ingen med mig ömkan, icke en.
Hvar fördölja mig, hvar en fristad skall jag finna
Undan verlden, undan den jag brinner för?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:23:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/1/0244.html
