Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sångens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I dem hans egen ton är stämd,
Fast mera uttrycksfull af men’skohjertat vorden.
Ifrån den stunden sjöng han aldrig mer,
Nöjd att de ljud, han lärt der ofvan,
Hos men’skan väckt den himla-gåfvan,
Som henne rum bland englar ger.
Ännu likväl, då han ej fötter har, blott vingar,
Och jemt åt skyarna sig svingar,
Är han, fast tyst, en sinnebild
Af sången, som åt höjden stiger
Och lyfter dit, der oron tiger,
Vår själ, från dagens flärd och jordens sorger skild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
