Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidens trenne döttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ropte jag, i förtid grånad.
Dock den spillda sommaren
Fann jag, midt i vintrens månad,
Ersatt hos en tredje vän.
Äldst bland döttrarna af Tiden,
Fordom kallade hon sig.
Enka! — men, kring floret vriden,
Satt en krans förgätejmig.
Vänligt log hon genom tåren,
Och, af sjelfva sorgen skön,
Njöt ännu de flydda åren,
Nöjsamt vis af många rön.
Dock i längden litet dyster,
Bjöd hon sjelf mig gå igen
Till sin alltid unga syster,
Också till den dolda än.
Nu är en af dem min maka,
Som gör hvarda´n för mig säll,
En min vän, som ger tillbaka
Lifvets morgon åt dess qväll.
Och dess natt den tredje gläder
I sin slöja, drömd blott än:
Tills en verklig engel träder,
När jag vaknar, fram ur den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
