Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munnens dubbla ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad hon gemensamt har med kreaturen,
Förädla skall och njuta, som ej blott
Lekamligt, men tillika andligt godt.
Till själens tjenst stå alla munnens delar,
Gom, läppar, tänder, tunga. Hennes bud
Bestämmer genom dem de skiljda ljud,
Då hon åt andra inifrån meddelar,
Hvad utifrån hon hämtat med de fem,
Och af sig sjelf har funnit utan dem.
A.
Dock äfven lärkan har ju fått sin tunga
Ej blott att smaka, utan ock att sjunga;
Och papegojan härmar lättsint tal
Med samma näbb, som bryter mandelns skal.
B.
Hur tungans rätta bruk vår själ upphöjer,
Det visar oss den förras sång och flygt;
Men när vi tala dåraktigt och styggt,
Hur det förnedrar oss, den andra röjer.
När menskan föll i synd, hvad nåd af Gud,
Att hon, ehur hon åt mot hans förbud,
Behålla fick den ädla talegåfvan
Med den att tänka, tänka sig dit ofvan,
Der mat och dryck ej mer behöfs, och der
De frälstas lif en evig lofsång är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
