Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moraliskt Menageri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I skalet Snäckan blygsamt sluter sig:
För en förförisk verld hon varnar dig.
Dock må du, husligt sedesamma flicka,
Omkring dig på Guds verk med glädje blicka.
Men när du ut på gröna ängen går,
Tag dig till vara att i dina spår
Ej Ormen slingrar sig. Den lömska, hala,
Har tungan deras lik, som dig förtala.
Lisbetta, främst bland bygdens sköna,
Fast hon ej visste sjelf deraf,
En vacker afton sig begaf
Att helsa sommar’n i det gröna.
Der får hon se ett Steglitspar,
Som i en lind sitt näste har.
En läcker bit, i näbben fången,
Han bär till henne, får en kyss
Och sjunger se’n. Lisbetta lysa,
Som hon i bo’t, förnöjd åt sången.
Dit kom med blida ögonkast
En junker, smygande med hast.
Af oren låga tänd, han giller
För hennes oskuld fåfängt lagt.
Nu ock sin talkonst han förspiller;
Hon ger ej på dess blommor akt.
Blott på en katt, som honom följer
Och i en buske sig fördöljer,
Hon med ett vaksamt öga ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
