Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands uppodling 1800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Ja, gläds: ur glömskan bragt af än en rad Gustaf ver,
Som i ditt dunkla skick ditt dolda värde se,
Du går, ej härjad mer af vilddjurslika Slaver,
Att dina systrar bröd ur dina dalar ge.
Glöm dina sorger, glöm: de i den glans försvinna,
Som strålar öfver dig från Gustaf Adolfs da’r.
Han skall en skördkrans åt dig vinna,
Mer än den lager skön, som du med tårar bar.
Han! och den ädla krets, som, samlad med förtjusning
Att sprida lågan ut och värman af hans dygd,
Med nya plantors brådd och nya strålars ljusning-
Skall odla för ditt folk dess hjerta och dess bygd;
Skall så din ungdoms mod, som forsens bölja, styra,
Och rena så från skrock, som frost, hvar dimmig strand:
Ty mäktig, som en Orfisk lyra,
Ar rösten af ett nit, som lågar för sitt land.
Jag hänrycks af dess ljud: och re’n i hoppets spegel
Jag ser min fosterbygd, det stolta Albion lik,
Så hvimlande af barn, af lärkor och af segel,
En flod med landets frukt befalla till hvar vik.
Jag ser för konstens hand dess söners snille sprida,
Liksom dess bergs granit, en oförmodad glans;
Och Finland, lyft vid Sverges sida,
Beundras af en verld, som glömde att det fanns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
