Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resan till jubelfesten i Helsingfors 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Hvilken lycklig ålder, då ett löfvcrk
Ger en sådan fröjd! Hvad är mot den
Allt det nöje, som vid mogna år
Njuts af lyckans gåfvor, ärans tecken?
Ack! jag mins - ocli gerna vill den gamle
Tala om sin ungdoms glada tid -
Ja, det gläder mig ännu att minnas
Icke blott min egen segerfröjd
Af det löfvet, utan ock de ungas,
Hvilkas hufvu’n jag dermed bekrönte
Som Apollos offerprest. Då stod
Än det gamla huset, det förfallna,
Som ej långt derefter föll i grus,
Då det nya, grundlagdt af en konung,
Som ej drömde om det öde honom,
Innan det blef färdigt, förestod,
Under annan skyddsmakt vigdes in.
Afsked tog jag då ej blott af huset,
Som i all sin ålders skröplighet
Var mig kärt, ty der jag hört Porthan,
Som i jorden lades före det,
Lycklig att ej se uppå det nya
All sin omsorg, all sin möda spilld.
Afsked tog jag då af henne sjelf,
Som nu skulle få en annan boning.
Icke tänkte jag, att äfven hon
Snart en flykting blefve derifrån.
Tretti år förflutit se’n och nu,
Här en främling, frågar jag förgäfves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
