Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsning från Nynäs 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skall döt som vildarne i skogen ga?
För dem, som bort till Söderhafvet fara
Och der en ö i sin besittning få,
För dem är möjligt, att från grund, som gräfves,
Allt göra nytt. Men det försöks förgäfves.
Der tid och lag och häfd befäst M helt,
Som sammanhänger, fast i stånd fördolt.
Ej sondertagas, för att åter sättas
I en mekanisk gång, kan statens kropp.
Den lefver, växer genom rot och knopp.
Väl må dess grenar böjas eller rättas,
Och af dess vård beror dess trefnad. Kort!
Det ruttna och det torra måste bort.
Men må det hela i sin växt ej störas.
Ej ined ett yxhugg stammen sjelf förgöras.
När trädet klippes, sker det ju ej så,
Att ädla ympars blom och frukt förgå.
Förbättradt se allt mer vårt gamla Sverge,
Hvem vill ej det? och det som bättre är
Gå fram från tid till tid? Men Gud afvärjo
Hvad hemligt namn af «Xya Sverge» bär.
Se, otron upp i helgedomen träder,
Att ljusastakeii stöta ur dess ruin;
En flock i upplopp kastar sten och sniäder
llättvisan sjelf, som flyr försagd och stum.
För allmän röst, för yttring af nationen,
Förklaras skriket, som på gatan väcks.
Så skakas altaret, så faller thronen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
