- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Andra bandet /
235

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Y. Z. 1838

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

X.

Den böjde snart sig åter reser opp.

Men bryts lian! Väl! det är ju skönt att falla

Och bli ett undrans föremål för alla.

Som, medan trädet stod ibland en mängd,

Ej märkt dess höjd, men mäta nu dess längd.

Z.

Kan våldet ej de ädla tysta,
Som våga fram, för folkets väl,
Med species facti oeli med skäl,
De må bli klösta eller kyssta:
Hvad aktar deras rena nit
De hesa rop af hycklerit?

Y.

De till exempel, som i skölden bära

En bok med blodens, en med marmorns färg!

Att stå i bredd med dem, livad ära,

När en gång Sverge styrs från slika ädlas «berg».

Z.

Berg?

Y.

Likt det, der Marat sin ära gjorde,

Den Svenske liar lian, tro, sig nämt deraf?

Dock att han högre syfta torde,

Spår ju det stora namn, som presten honom gaf.

Men skämt åsido. Hvad! om dessa bränder,

Kring landet spridda, skränide Rikets Ständer,

Så att de fäste nya band

Vid pennan i en kittslig hand?

Jag hoppas dock ännu. att intet hinder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:23:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/2/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free