Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisten och landtpresten 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
LANDTPRESTEN.
Det kan väl hända.
Är det åt mig, som detta infalls udd
Är särskilt vänd?
RABULISTEN.
Förlåt mitt skämt, min bror.
Du känner väl igen din ungdomsvän,
Fast våra vägar skilde oss. Du gick
Den säkra till ett pastorat.
LANDTPRESTEN.
Och du
Till ingen väg dig höll, en flygtig fågel.
RABULISTEN.
Ja, fri som fågeln är jag än; och fri
Förblir jag så i tänkesätt, som handling,
Ej fäst vid statens, ej vid kyrkans tjenst,
Af inga maktspråk, ingen fördom bunden.
Hvad jag behöfver ger min penna mig.
LANDTPRESTEN.
Och den är snabb och spetsig, som din tunga.
RABULISTEN.
Förr var ock du frisinnig nog. Men hur
Du nu är sinnad, vet jag ej.
LANDTPRESTEN.
Det kan
Du lätt få veta, om du. vill. Jag plä’r
Ej smussla undan hvad jag tror och tänker.
RABULISTEN.
Det måste dock en prest, som derför bär
Sin vida kappa, den han sveper om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
