Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisten och landtpresten 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till himmelriket, dem hvar andlig slarf
Tillegnar sig, som apostoliskt arf.
Jag* tänkte sjelf ta’ kragen, som du mins;
Men fann, att den, till enkel slant är slagen,
Ej kan bli dubbel. Dock har tysk kritik
Allt sedan roat mig.
LANDTPRESTEN.
Tysk, som hon är,
Må hon förbli.
RABULISTEN.
Nej, snart skall hon bli Svensk.
Allt gammalt murknar, altaret, som thronen.
Ombytas måste sjelfva religionen.
LANDTPHESTEN.
Förändras kan hon endast till sin skrud,
Ej till sitt väsen, som är födt af Gud.
RABULISTEN.
En unken lukt är i vår gamla kyrka.
LANDTPRESTEN.
Dock öppnas fönstren der för himlens vindar;
Och ljuset skymmes ej af f arga dt glas.
RABULISTEN.
Hon måste byggas om.
LANDTPRESTEN.
Ar det ej nog,
Att putsa henne, om hon det behöfver?
RABULISTEN.
Behöfver! hon, som är så full af dam!
Se’n Luthers tid var ingen damqvast der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
