Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisten och landtpresten 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
IIABULISTEN.
Hvad dem beviljas, vägras landets barn.
Som Svensk, är jag ej fri att pröfva sjelf
En sak, som angår endast Gud och mig.
LANDTPRESTEN.
Ar det ej fritt, som vi vår tro bekänna,
Vår evangeliskt ljusa, rena tro,
Vi Gustaf Wasas, Gustaf Adolfs folk?
Från deras thron, af deras spira, äger
Hvar Svensk beskydd, ej mindre för sin tro,
An för sitt lif, sin egendom, sin heder.
RABULISTEN.
Grundlagen bjuder så ocli lägger till,
Att ingens samvete må lida tvång.
Dock hotar mig ej endast kyrkolagen,
Men allmän lag med arflöshet och landsflykt,
Om jag går öfver till en annan tro.
LANDTPRESTEN.
Af hvilken annan skulle du då finna
Mer sann upplysning, mer uppbygglig tröst?
Har någon jesuit - det tros de in
I riket smygt sig, fast dem ingen ser -
Dig fått i snaran? Eller frestas du
Af ryska kyrkan, som nu säges stå
Stridfärdig fram, att yrka, som den äldsta,
Den första christna, rang för alla andra.
Och dertill skulle väl med tiden höra
En påflig makt i hela christna verlden.
RABULISTEN.
Jo, jo, med kejsarväldet i förening!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
