Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitter strid emellan Far och Son 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Men ej i konsten. All den förras möda
Blott verktyg framter och dem döda.
Det är dock lifvet, som det sköna gör.
Den andra endast söndrar och förstör;
Till kalk förvandlar hon den klingande metallen,
Till jord den strålande kristallen.
ROMANZ.
Hon löser anden ur det bundna stoft.
GRÖN.
Och den försvinner, dunstar bort i tratten.
TIIILDA.
Men the t behåller ju sin kraft och doft,
Ehur’ det silas genom kokhett vatten.
För öfrigt har vårt stackars kön
Ej någon röst i frågan om kritiker.
Vår känsla finner mången vårsång skön,
Hur än en recensent emot den skriker.
Oss synes fjärilns morgonkyss
På rosens knopp, som spruckit nyss,
Mer än den pumpning, biet gör, esthetisk,
ROMANZ.
Den är som bild åtminstone poetisk.
Sin grund, sin lag, sin vetenskap har dock,
Liksom det rätta, så det sköna ock.
TIIILDA.
Nu är det tid för mig att gå.
ROM AN Z.
Nej stanna!
TIIILDA.
Hvad! för att höra livad jag ej förstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
