Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesu anträde till sitt medlarekall I, II (N:o 48. N:o 53)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O! då känner jag dig vara
Och din härlighet förklara.
Dock, när tanken dig vill hinna
I det ljus, som höljer dig,
Kan han ingen hvila finna;
Hjertat sjelft förirrar sig.
Men du ta’r en jordisk hamn:
Gud och menska, i din famn
Du oss sluter, såsom bröder,
Och, likt vårt, ditt hjerta blöder.
Si, då viker tviflet fjerran
För det klara lifsens ord:
Tro och kärlek skåda Herran
I hans vägar på vår jord.
Då han föds, som lofvad är,
Då för oss han korset bär,
Då utur sin graf han träder,
Nåd och sanning verlden gläder.
Gud! din kärlek kan ej kallna
Mot det stoft, du lifvat har.
Sjelf du söker här den fallna,
Som af dig en afbild var.
Se’n ej mer hon liknar dig,
Ej till dig kan lyfta sig,
Du till menskan stiger neder,
Sjelf till himlen henne leder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
