Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sånger i Stockholms prestsällskap åren 1825, 1827, 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
SANGEE I STOCKHOLMS PRESTSALLSEAP.
F.
1^5.
E
tt verldens ljus, ur Herrans port,
Gick ordet ut. Dock blef det gjordt
Till stöd för mörkrets välde.
Ännu i dag’, o tidens blygd!
Står styggelsen i templets skygd,
Der vantron henne ställde.
Söderns brott
Vi dock blott
Skåda fjerran:
Prisom Herran!
Ej frän Norden
Sanningen är biltog vorden.
Och den, som henne tror och gör,
För henne lefver, henne dör,
Han är ock fri, allena.
Hvad gör oss trygga pä var strand,
Om än all verldcn slogs i band?
Blott Herrans ord det rena.
l dess ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
