Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det står dock qvar det gamla ordet (1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad dagens högsta vishet är?
Den lärdom, I ej sjelfve fatten,
Så inläst är den dyra skatten,
Den gen I folket, I, dess män:
Månn’ folket tackar er för den?
Och I, på grund af vetenskapen
Så stolte af ert fria mod,
Som hvässen alla otrons vapen,
Att störta hvad i sekler stod!
Hvad Gud så skönt oss ville gifva,
Det skyn I ej att sönderrifva.
Af hvad en härlig skepnad var
I lemnen oss blott skuggan qvar.
Symboler visar oss naturen
I sjön, der himlen ser sin bild,
I dag och natt, i thordöns-skuren,
I dufvans art, från örnens skild.
Likså i ordet, som är skrifvet,
Han, som är «Sanningen och Lifvet»,
I liknelser ej endast lär,
Men verkar hvad gudomligt är.
De blinde se, de döfve höra,
De döde uppstå, och hvad mer
Han sågs med himmelsk kärlek göra,
Ännu i trogna hjertan sker.
Ej blott en föresyn oss vorden,
Guds återsken är han på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
