Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till sörjande föräldrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Som ryckas hä’n ifrån föråldras värd,
Der ofvan få en mera huld än någon,
Som här af fader eller moder ges.
Ack! verldens skola, der sä mången går
Förlorad, hurn svår mot den i himlen,
Der ljusens englar undervisa barn,
Guds barn, som här ej hunnit af hans ord
Upplysta bli och till det art beredda,
Som i Guds rike dem förvarad! är.
Hvad här var blott en bruten knopp, som blek
Och vissnad föll till jorden, strålar der
I oförgänglig glans af himmelsk skönhet,
Utvecklad af en sol, som högre går
Och lyser i en högre verld, än vår.
Så lyften I, som sörjen de försvunna,
Från grafven upp till himlen edra ögon,
Med hopp, att då I sjelfve gän den väg,
Som leder till det rätta fadershuset,
I skolen der dem återse, som Herrans
Och cdra pä en gång. Ja, redan här
Omkring er sväfva de, som I begråten,
Nu edra englar vordna, för att tröst
I edra hjertan gjuta, fast ej sedda,
Förrän de möta er vid himlens dörr
Med famn i famn, för evigt oätskilda.
livad här var föremål för jordisk kärlek,
Der med en himmelsk fäster själ vid själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>