Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
^Oxhandeln drefs förut af oss allena: Nu med oss
vinsten delas af vår kung. Derom i Småland är det
stora skriket, Att kungens oxdrift bondens kör i
diket». «Blott hjort och rådjur till en kunglig- hjord
Förr troddes höra», var den andras ord. Med sådant tal
och med det gamla knotet, Att kyrkorna sin skrud och
messa mist, Allmogen retades af deras list. Derjemte
skrämdes den utaf det hotet, Att Dackehäreri komme
ända hit. Hvem vet hur långt det gått, om Erlands nit
Och frejd bland folket ej dess oro stillat. Nu ock.,
då här en mängd församlad var, Han gick att skingra,
hvad ännu var qvar Hos någre af det bländsken, dem
förvillat, Och sade: «Prisom Gud! vår kung är här. Så
snart hans fot i Östergötland är, Hans blotta blick
skall upproret försprida, Om öfver Smålands gräns
det vågar skrida.»
Derför till Vadstena han kommen var, Och i den sal,
der spiran, som han bar Med sådan kraft, först
räcktes i hans händer, Fann sig till mötes män af
alla ständer, Som, att betyga undersåtlig^ nit,
Från hela nejden hade samlats dit, Blott Axel Roos,
som dock så nära bodde, Sig undanhöll, af tredskhet
som man trodde.
Franzéns Dikter. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
