Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sjuttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
GUSTAF.
Så? men mig är sagdt, Att han pä röfvarskutan sig
skall dölja.
THORE.
Hvem är den niding, som den dikten fann? Men
jag förstår anledningen törhända, En lodrät vägg,
der ingen landa kan, Är hela stranden, allt till
bergets ända. När elgen, som der rådlös sam förut, Nu
fann sig jagad, lär han gett sig ut På öppna redden;
Svante efter djuret For utan tvifvel: detta någon
såg, Och slöt, att han till jakten, som der låg,
Begett sig, och det blef till kungen buret.
GUSTAF.
Vi.il funnet! Mellertid från jakten bud Han haft
förut hos dig.
THORE,
Det är, vid Gud, En nedrig lögn!
GUSTAF. Bekänn, och jag förlåter.
THORE.
Det är en nedrig lögn, bedyrar jag, Såg jag
ock aldrig mer min boning åter.
GUSTAF.
I alla fall det kominer för en dag, Att Svante
mig förrådt.
THORE.
Det är omöjligt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
