Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svante Sture. Sjuttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Tills nejdens folk, som ännu hedniskt var, llördt af
hans dygder, på hans lära trodde, Och der det nyss
åt solen offer bar Hos Christus sökte nu det rätta
ljuset. Så i Cassino blef afgud ahuset En kristlig
kyrka och ett kloster se’n. Der af Apollos tjenst en
lemning än Blef qvar i studier. Alltid litet lärde
(Det hoppas jag bevist sig äfven här), Benediktinerne
förstått det värde, I annan odling, än blott jordens,
är.» Härvid en sidoblick på Jöns han sänder. «Dock
äfven jordens ans och folkets flit, Så med sin
föresyn som med sitt nit, De här befrämjat, som i
andra länder.»
«Väl!» sade Gustaf: «men hvad tänker du, För detta
munk, i detta ämne nu?»
CLAUDIUS.
Också i hummelbon ar litet honung: Likväl förstör
man dem, att trifvas må Dess mer de kupor, som för
bina stå. Pris vare Gud och Luther och vår konung,
Att klostren upphört. Dem förutan sker Hvad godt
de gjort, och ondt de gjorde mer. Dock tackar jag
ers nåd, sorn här de gamla I stillhet låter till den
hjord sig samla, Der hvarje troget får, hur örat än
Må vara klippt, af herden käns igen. S:t Benedict
och Bernhard i all ära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
