Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV)
Och sade: «TTaf frid, Du fromme. Haf tröst. Du
starke. O! märken Hur Gud är med er. Med bön
och med strid För honom blott verken: Han kronan er
ger.»
Se’n talte sig sjelfva
Emellan, de två
Odödlige så:
«Hvad tiderna hvälfva
För öden till slut,
Att skåda förut,
Columbicl, dig,
Ej mera än mig,
Försynen förunde.
Dock se vi, livad de,
Som vi vårda, ej se.
Betänk om vi kunde
Dem visa, hvad ve
Dit bort ined sig bär
Den vågade färden,
Så skön den ock är,
Ett under i verlden;
Hur det herrliga land
Upptäckts att förödas
Af röfvareband;
Hur det folk, som ej dödas,
Sig grämer ihjäl,
Att ej lefva, en träl;
Förut re’n i jorden
Försänkt, och der vorden,
Vid gräfning af gull
Ät de giriga händer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
