Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den marinen förehar. Han säges ämna, Hvad ingen
dödlig vågat än, en färd På Vesterns haf, och tror
sig Österns verld Der kanna nå: en gåta för oss
andra, Som sett oss om på jorden, äfven vi. Hur
vestlig led och östlig nå hvarandra, Mer än hur
höger hand kan venster bli, Jag ej begriper med
min slöa hjerna. Sjelf gammal sjöman, tror jag mig
ändå Kompassens streck åtminstone förstå. Emellertid
jag ville veta gerna, Hvad giltig grund ni har att
vänta land I Oceanen, denna utan strand Kring jorden
krökta flod, som skiljer henne Från afgrundssvalget,
enligt hvad så väl Af forntids sägner, som af klara
skäl Och hittills gjorda rön, vi alla känne.»
«Jag kunde,» svarar han, «min tanke stöda
Också på sägner från en äldre tid
Om Vesterns öar, der en evig frid
Belönte dygden hos de saligt döda,
Och om det land, som sjönk i Atlas-sjön.
Jag kunde åberopa äfven rön
Af vrak, som man på vesterns våg sett lända,
Af stora trädslag, ingenstädes kända,
Och lik af menskor, så i hy som drag
Olika alla andra menskoslag.
Men jag behöfver, att min sats bestyrka,
Ej mer än visa uppå dagens lopp,
Som går i Vestern ner, i östern opp.»
«Hvad menar ni? Hvad kan ni deraf yrka?» «Jo,
låt mig ett af edra fartyg få; Och ni skall se mig
göra likaså.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
