Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sakta auieus helga ljud lian hörde. -
Som om en engel det från himlen ner
Till honom burit, det lians hjerta rörde:
Ånyo rördt5 då han bakom sig ser
Den fromma priorn, som med lyfta händer
Sin bön för honom upp till himlen sänder. -
Nu sina gäster till sitt bord han ber, Sjelf fägnad
af den fägnaden han ger,
«Du, som betraktar stjernorna så gerna. Bemärk,
hur sköna de i afton stå. Din eller min, det är
en lycklig stjerna, Som fört oss hit, min son.»
Columbus så Tilltalar ynglingen, sorn honom följer.
«Din son!» utropar priorn glad, och rör Med vänlig
hand det guld, hans hufvud höljer. Och korsets
tecken på hans panna gör. «Blif värd ditt blod, och
i din faders ställe Strid för hans verk, hans ära
och hans rätt. Om ej för honom sjelf, för dig dock
gälle Hans stora namns förtjenst; och rnå din ätt,
Så länge Spanien står, ett vittne vara, Hur blott
en tanke verldar hvälfva kan: En tanke hos en stor
och ädel man, Som offrar sig för den, för den ej
fara. Ej nöd, ej smälek skyr, ej släpper den I
hela lifvet, ej i döden än.»
Så talande, i det han honom förde
Med sig i matsaln, der först nu han hörde
Det flere gånger re’n försökta svar
Af ynglingen, som brydd, som ängslig var.
Att hvad en annan tillkom, sig tillegna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
