Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och sker det, blott vildar du rinner Och lägges af
egna i band.
Men vill du din kärlek mig lofva, Du höge, jag kan
dig begåfva Ej endast med perlor och guld: Jag ger
dig här nere ett rike, Sorn har ej på jorden sin
like. Kom,, fagre, jag blir dig så huld.»
Ett skott blef svaret, «Se! hon syns ej mera. Fast
likt en qvinna, var det blott en skäl,» Columbus
ropte. (Jag förut sett flera. Hon sjunga låts:
det är blott tjut likväl.»
Han sjelf dock ord och mening tyckt sig höra;
Och nu då trollet i sin jättehamn
Sig åter visar, ljuder i hans öra,
Vid detta hemska hot, hans sjelfva namn.
((Columbus! du ditt mål rnå vinna, Ej endast hvad du
söker mina, Men hvad du aldrig drömde om. Dock skall
det allt förgäfves vara. Om någon fram jag låtit fara,
Dock ingen här tillbaka kom.
Må dina skepp med guld du lasta!
Då i triumf du hem vill hasta,
De sjunka utan minsta spår.
Du skall ej sjelf Europa hinna:
Din upptäckt skall med dig försvinna;
Din sjelfva plan förlorad går.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
