Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbus. Anmärkningar. (Till första upplagan 1831)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.241
i hvilket hon korn ined spanjorerna efter sin inans
fångenskap och död, och hvaraf isynnerhet Columbi
broder Bartholomeus, den så kallade Adelantado, rönte
så inånga prof, in e n för hvilket hon af Ovando
med en neslig död belöntes, hafva gjort hennes namn
i historien odödligt. Kvad om Anakaona i detta poem
berättas, är i allt annat en poetisk dikt, utom hvad
hennes ovanliga både själs- och kroppsgåfvor au^år.
Sid. 144. Då till Columbi sang tion hör dess
svar.
Huruvida Columbus verkligen sjöng oeh spelte luta,
har författaren ej kunnat utforska, ehuru han tycker
sig någonstädes hafva sett det nämndt. Sådant
är dock mycket vanligt så väl hos italienare som
spanjorer. Att han hade talang för poesi, berättar
llerrera; och det röjer sig äfven i något som han
skrifvit. (Irving B. 18. k. ö.) ’Poetisk var föröfrigt
hela hans natur.
. Sid. 14*.
Den bön, som höjs i sjönöd upp till skyn. J)en
af katolska sjömän vanligen nyttjade Xnlrp Jfrc/ma.
Sid. 149. Yidnnclerligen sammansatt - -
Les difterentes ngures, sous lesquelles ils
representaient leurs .1)1-vinités, etaient toutes
hideuses; les plus tolerables etaient celles de
quel-ques animaux, cormne des Crapaux, des Tortues,
des Conleuvres et des Caymans. Mais la plupart du
téms c’etait des tigures huinaines, horribles et
monstrueuses, qui avaieut tout ensemble queJque chose
de bi/are et d’affreux. La laideur de ces Dieux les
leur faisoit regarder eonirne beaueoup plus capables
de leur faire du mal, que de leur faire du bien. Aussi
ne songeaient ils gueres qu’ä appaiser leur fureur,
et å les enga-ger par des Sacrificés ä les laisser en
repos. Ils appellaient ces Idoles Chemis ou Zemés. Ils
les faisaient de croye, de piérre ou de terre cuite;
ils les placaient å tous les coins de leurs maisons,
ils en ornaient leurs principaux meubles, et ils s’en
imprimaient 1’image sur les corps. Ainsi il ne tant
pas s’etonner, si. les ayant sans cesse de vant les
yeux, et les craignant beaueoup, ils les voyaient
souvent en songe. Ils n’attribuaient pas a tous
le méme pouvoir; les uns, selon eux, presidaient
aux. saisons, d’antres a la santé, ceux-ci å la
chasse. ceux-lå å la peche, et chacuu avait son culte
et ces offrandes ])articulieres. Charlevoix, T. l,
p. 54,
Samma sida.
wBäfvcn! bäfven! en gång doek det händer.» Så en
okänd röst dem hotat har.
På Hayti var en allmän sägen, att en gammal Kasick,
fader till Guarionex i Magua, sorn ville se in i
framtiden, genom fem dagars fasta trugade Zemerna
att derom lemna honom ett gudasvar. Detta innehöll:
att inom kort ön skulle besökas af män, som buro
skägg och
Franzéns Dikter. V.
l C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
