Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I,
s
>jung den heliga strid, som för folkens
och sanningens
frihet
Fördes af Manhems konung, då sänd, i ljusets ånyo
Mörknande tid, han bröt på Tysklands blodiga skuldror,
Sjelf till ett offer bestämd, det Romerska oket af
Habsburg. Sjung, hur han trodde på Gud,
och segrade än, då han
dödde.
Så uppmanade mig en röst i det tempel vid Mälar’n,
Der hvad Sverige liar stort omsväfvar i talande
minnen Dess odödliga konungars grift. Ännu hvad
det varit Känner dess folk hos sig, blott länder
beröfvadt, ej äran. Ja, du Store! hvars namn ännu
välsignas af verlden, Strålande öfver ditt land:
det folk, som du förde till segren,
An, dä det nalkas ditt stoft och fanornas himmel
deröfver, Känner hos sig en kraft, som står
förtryckets och mörkrets Makter emot och, när det
behöfs, kan rädda en verldsdel. Lifve den känslan
min sång, att ynglingen lyssnc och såge: Också
jag är svensk, och ville för fäderneslandet, Ville
för menskligheten och Gud gå döden till mötes.
Säg, osynlige du, som mig väckt, eho du må vara,
Stjernhjelm, eller en annan, som än, från
himmelska harpor,
Aktar hit ner på fädernes språk och lifvar dess
samljud: Säg, hvad andar i strid omgåfvo den kämpande
hjelten; Icke som spöken: dem vantron ser ur djupet
af natten Vinka och suckande fly vid ljudet af
morgonens härold,
Franzéns Dikter. V.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
