Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Adolf i Tyskland. IV. Högtiden i Güstrow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En, med palm omlindad, dolk, och hörde det
utrop: «Palmen är din, om dolken du tar ur de
heliga bladen, Och försakar ditt lif, för att döda
det kätterska odjur!)) Denna sin dröm, sin syn
(han visste ej sjelf, om han sofvit Eller vakat),
berättade han för priorn i klostret. Sänd af honom
till Wien, till de fäder, der råda hos kejsarn ,
Blef han af dem uppmuntrad och lärd - och begaf
sig åt
O d er n
Först till en kejserlig tropp, att se’n derifrån
till de svenska Som en öfverlöpare gå, men, gripen
af sjukdom, Blef han till Giistrow bragt och der af
fienden lemnad.
Dolken re’n i sin hand han höll, och skulle emellan
Hjeltens skuldror trycka den in: då denne sig vände,
Genom ett blixtlikt sken till venster varnad af
Vasa, Som ur skyn med sin blick bevakande följde
sin sonson. Munken, bestört, nedsläppte sitt
jern och stod som en
bild der, Blek och förvirrad och stum.
Dock lyfte han händerna
åter, Knutna tillsammans, och suckade upp
till de skyddande
helgon, Att han ett missgrepp gjort och det heliga
målet ej vunnit.
«Dig förlåter jag, blind som du är, ej dem, som
dig sände. Gå, olycklige, gå i ditt kloster igen,
med den lärdom: Att hvar sanningen än rnå vara, hos
er, som på sägner, Eller hos oss, som på
Ordet blott tro, ej är hon med
brottet!))
Sade så kungen, och böd till första fiendtliga
förpost, Undan folket, som ropte på hämd, bortföra
den usle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
